Helgen och tankar!...

Att avnjuta en dag i solen är helt underbart och man känner sej så levande... man blir så glad och man mår ju så bra när solen lyser och när även värmen finns med...

Så med andra ord så har jag tillbringat denna dag ute i solen och har bara njutit till fullo! :)

Helgen har vart en helg där många av mina vänner har vart inblandade... vi har umgåttsoch haft riktigt trevligt tillsammans.

Sen igår så blev de liten fest :) Trevligt var det.. blev utgång lite senare under kvällen på puben..men måste säga att jag inte alls blev mycket imponerad av trubaduren som spelade.. noll och ingen stämning alls so what ever!!!! Så bland annat därför gick vi vidare på nästa ställe... men hamnade så småning om tillbaka på calles igen....för att ännu en gång sen gå vidare på Old.... ( Så de kan gå ibland...kändes som vi vandrade fram och tillbaka, tillbaka och fram ;) )
( Om man jämför med förra helgen så är de nog grymt svårt att slå den stämning som var då för den var fantastisk!!)...

Men hur som haver så hade vi i sällskapet trevligt..och de är ju det som räknas :D

Som jag sa senast i helgen.. Jag lever bara en gång och de är nu! :)
Och de känns verkligen att "man börjat leva igen"... och bara då på ett positiv sätt.. som jag sagt innan med risk för att låta lite tjatig...

Men ju mer vi kommer in i detta år... Desto mer känner jag ju att de är fantastiskt och att de bara verkligen kommer att bli ett bra år på många sätt och vis.

Även om de har hänt mycket under dessa första 5 månader på detta år så känns de så galet kul för att de har vart så mycket glädje även om de har funnits med sorg så vet jag att sorg kan övervägas med glädje.. och missförstå mejdå rätt...


Och jo jag vet att jag har en kaxigare attityd till saker och ting nu... jämförmed vad jag hade innan! De är ingen nyhet att de är så..o jag står verkligen för det också...

Och jag kan inte förklara varför..men de kanske handlar om som jag har skrivit innan också att INGEN kommer någonsin igen att kunna sätta sej på mej och jag kommer inte heller att "krusa" någon igen..passar det inte, ja men då få de allt vara...

Fastän jag mår som en prinsessa och tycker livet är så underbart som de bara kan vara så kan jag ändå inte som alla andra låta bli att ha mina tankar och mina funderingar...

Jag kan förstå din smärta..jag kan acceptera den...
Men de gör så ont i när du själv inte kan förstå din egen smärta och dina egna begränsningar. Jag kan inte hjälpa dej förrän du tillåter att bli hjälpt... du måste ta emot den hjälp som alla dina vänner runt om dej vill ge för att du ska kunna må bra... När vi sträcker ut en hand...snälla fånga den medans du kan!!

Jag saknar dej så mycketså de gör ont i mitt hjärta... jag kanske inte borde känna den saknad som jag faktiskt gör.. Men är så svårt att låta bli...

Ja vad kan jag säga mer än att man i vissa stunder och vissa situationer verkligen upptäcker vem och vilka som är ens RIKTIGA vänner!!!...
Och i andra stunder så märker man verkligen vilka av ens vänner eller
Jag vet inte om jag har fel...men tror verkligen att de är så.. och jag tror minsan att de är tur att man upptäcker sånna saker...

Att bli älskad är fantastiskt med att älska en människa av hela sitt hjärta må vara bland de mestfantastiska man kan vara med om...samtidigt som de kanske ibland även kan vara jobbigt att verkligen älska en människa så mycket.
När man verkligen älskar någon så innerligt så du skulle kunna göra allt för den människan...gå över höga berg, brinnande aska och så vidare och så vidare...
Vet man då att man verkligen har träffat rätt???

Är nog kanske väldigt få som verkligen får uppleva denna fantastiska kärlek...eller jag vet inte...men jag har svårt och tro att alla som lever med sina partners verkligen älskar dem av hela sitt hjärta.. ja verkligen helhjärtat... en del gånger känns de som att folk bara stannar kvar i sina förhållanden för att de är "enklast så" och för att de är en "trygghet att stanna kvar!

Men är de inte bättre då att gå ur en relation som inte är bra....återfinna sej själv för att sen kanske kunna älska igen och finna en relation som är bättre som man verkligen vill vara i av hela sitt hjärta???!!!

Läste här för ett tag sen om ett par som blev tillsammans igen när dom var i 70 års åldern... dom hade vart tillsammans i sina ungdoms dagar... jag blev näst intill rörd till tårar.. tycker de är så fantastiskt att kärleken kan uppstå igen efter många år!
Men hur kommer de sej att kärleken kan uppstå igen efter så många år?

Kan de verkligen vara så att man ibland inte kan sluta älska en person?
Att man alltid kommer att älska den personen hela sitt liv??

Lägger även in en låt som talar för sej...