Tears in heaven!!

Känns som att livet har stannat upp en smula... som att man lever i en bubbla, som att man inte kan komma sej utanför den... Allt har helt plötsligt fått sån förändring... Kropp och själ gråter samtidigt som man måste orka...orka med allt!

Att livet kan vara hårt har jag alltid vetat och att saker kan hända vet jag också...Men att vara med om att ens bästa vän ska ryckas ifrån en trodde jag att jag skulle slippa vara med om...
Hur kan nån straffa en så hårt? Att man ska ryckas ifrån sin familj och sina barn så tidigt..så alldeles för jätte tidigt?! Jag kan bara inte förstå det!

Känns som att jag förlorat en del av mej själv och en del av mitt hjärta!
Känns så overkligt så tomt så tragiskt och så ofattbart?!
Jag kommer alltid att minnas dej min vän i mitt hjärta!

<3<3<3 Älskar dej nu och för alltid! <3<3<3

Mina tankar går till Dina underbara barn o föräldrar. <3<3 Älskar er med! <3<3